Tack tack, amigo!

image81
Jag och Jesse, som är i Sverige för att lära sig mer om deltagande video, innan premiären av hans kortfilm.


Att lämna Malmö bakom mig känns som att åka på semester. Så är det ju inte riktigt. Anna, Erica och jag åker till Härnösand för att vara med på Afrikagruppernas årsmöte och sedan väntar mittläger med de andra deltagarna i utbytesprogrammet.

- Det är ganska skönt med en så här lång resa, håller Erica med och ägnar sina timmar åt att stirra ut genom tågfönstret.

Själv plöjer jag igenom böcker och tidningar. Det känns som jag gömmer mig bakom dem. Tar en paus från alla människor.


Att vara själv på egen hand, bara jag inom fyra väggar, är jag däremot dålig på. När vi kommer fram till Sida Civil Society Center känns det jättelyxigt att få ett eget rum med badrum - jag borstar tänderna länge, fascinerad över att ingen annan vill komma in och dela spegel, dusch eller toalett - men det är alldeles för tyst för att jag ska kunna sova. Det är ett problem som minst sagt förvånar mig. När mina föräldrar letade efter mig då jag var liten, hittade dig mig ofta funderandes på en gren i mitt favoritklätterträd, och sedan dess har både jag och andra haft tron att jag behöver åtminstone lite tid för mig själv varje dag.    


I gränslandet mellan att ta del av andras idéer och att bara låta mina egna tankar vandra, hittar jag Jesse. Han är från Angola och kan hopplöst lite engelska.

- Tack tack! upprepar han för det mesta, för med vänlighet kommer man trots allt långt.


Ibland försöker han bläddra mellan engelska och portugisiska ord, som förklaras i ett häfte kombinerat av någon som inte direkt verkar ha reflekterat över vilka meningar som kan tänkas vara användbara. "Do you think it is difficult to write with your left hand?", läser jag högt och eftersom det är helt obehripligt för honom, svarar han något på portugisiska som är minst lika obegripligt för mig.


- Amigo, säger jag och pekar på honom när han ger mig en näve chips.

- Tack tack, säger han när jag delar den med honom.

På så sätt umgås jag med någon, samtidigt som allt tänkande som kan kallas kreativt, konfliktlösande eller djupt får ta ett steg åt sidan för ett tag. Kanske är det semester, trots allt.

Kommentarer
Postat av: Jesse Lufendo

moment good my friend, tack sa mycket.

2008-08-16 @ 16:17:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0